Har börjat uppskatta musik mer och diagnos fundering …

Känner att jag har lite mer takt- känsla igen och uppskattar musik, kan se hela tv program och\  har mer känslor över lag…

Mycket Amanda Jensen och green day men också 60,70 och 80 tals musik 🙂

Det är en av de positiva delarna som jag nu upplever som medicinfri (ca 6 månader).

Jag är medicinfri nu idag, och har varit utan medicin, förutom lyrika som jag har till sömnen ca 1/2 år.

Jag och även min familj tycker nu min sjukdom mer liknar den diagnos som en gång ställts då jag först lades in på akutpsykiatrin i Falköping av en psykolog efter intervju, -emotionellt instabil personlighetsstörning.

Har iof läst att det är ganska vanligt att man har båda.

Bipolär sjukdom/Emotionellt instabil

Känner tyvärr  även lite förvirring kring min sjukdom, eller den ospecificerad bipolär sjukdomen som jag fått.

Genom åren har jag haft många olika diagnoser en efter en har de även ändrats och idag har jag ospecificerad bipolär sjukdom.

Min läkare säger att många passar bättre in  i diagnosen. Jag är inte lika självklar men har liknande symtombild.

Har bla haft gränspsykos, humörsvängningar impulsivitet , självskadebeteende , viktändring som symtom.

Tränat mycket intensivt vissa perioder. Mycket beroende av hur mkt mediciner jag har haft, och därmed orkat pga biverkningar.

Har blivit avtrubbad och trött med för många och därför inte orkat träna som när jag haft mindre.

Har diagnosen, ospec. bipolär sjukdom , den neuropsykiatriska undersökningen är samtidigt nedlagd eftersom det enligt dom  inte finns tillräckligt behov av det hos mig nu.

Jag har läst om symtomen flera gånger och tyckt de stämmer  ,ganska mycket på ”gott och ont”.

I gymnasiet åk 3 när jag var 18, hade jag en pojkvän ( från Skövde) som utnyttjade mig på flera sätt bla sexuellt, där jag tillslut flydde, med katten (Tussi).

Blev också gravid och fick göra abort, kändes traumatiskt och helt fel. Jag har inte pratat med någon psykolog mer än nämnt det, endast till barnmorskan jag hade då.

Tror det hade varit bäst att prata mer där och då, hursomhelst ”

Minns att något hände med koncentration och minne , orientering hittade plötsligt sämre i skolans lokaler och mina snälla klass- kompisar fick hjälpa mig mer och mer att komma i tid.

Fastnade på skolans toalett med symtom likt OCD, som jag även haft som diagnos ett tag.

Det jag skulle komma till är att, nu när jag är medicinfri ,fått tillbaks mycket stress, mer känslor som ofta tar över, ganska impulsiv igen , är dock  bättre än i tonåren.

Skadar mig inte fysiskt i dag.

Har hänt att jag klippt mig kort och det blivit fel, sedan blivit tvungen att raka av håret för att ”starta om så att säga”. Färgat i masa olika färger genom åren.

Jag och min sambo har haft ett bråk och diskuterat min vistelse på olika dejtingsajter som jag ”tröstat ” mig med pga av bekräftelsebehov då han ibland enligt mig varit för kritisk till mig.

Har även handlat, impulsiva spontanköp i tröstande syfte, en tv som vi skickat tillbaks, som tur är.

Jag och min sambo är olika, men vi trivs ändå bra ihop.

Jag känner mig sedd för min personlighet förutom min problematik och är trygg med honom. Han har assbergers syndrom så kommunikationen har stundtals blivit ett problem.

Mina problem med impulsivitet har dock blivit just ett stort problem ibland. I  början gjorde vi slut och blev ihop typ varannan vecka. Glad att jag har honom kvar idag. Han är stark och envis måste jag säga. Uppskattas mkt.

Mina inköp har min nuvarande läkare diagnostiserat som Hypomani. Ett tillstånd ”under” mani i allvarlighetsgrad.

Det  gör mig dock lite förbryllad att ingen medicin helt lyckats ta bort detta, inte ens litium, gjorde inköp även då. Tom trots att jag inte hade mobilt bank id , just då. Det har alltid varit så, inte i speciella perioder, utan mer impulsiva spontanköp då och då.

Har ett möte med min läkare i december, då ska jag ta mod till mig att framföra detta. Så får hon göra bedömning såklart…

Har även funderat på om det jag gjort via sociala medier att lägga till 50 vänner pga, en ensamhets känsla för att inom en vecka tagit bort dessa igen pga av rädsla för kritik kan vara ett sådant symtom (emotionell instabilitet) .

Hursomhelst helst skulle det vara detta har jag läst att medicineringen kan vara liknande de som ges vid bipolär sjukdom stämnngsstabilicerande och ångest dämpande.

Mediciner jag har vid behov just nu. Så går ingen nöd, men kommer ta upp detta. Det som känts viktigast för mig nu är att när jag varit för stressad få möjlighet att sova ut vissa nätter ordentligt så har tagit min sömnmedicin då och då , känns som det och motionen har fungerat hyfsat bra hittills…trots allt.

Detta är inget försök till själv- diagnostisering utan ner en fundering och en tanke som trots allt funnits ” där inne” under alla år olika tydligt pga av viss ”avtrubbning” av mediciner som ändå varit nödvändig pga av mina känslor och stundtals tankar på att avslut livet.

Så är ändå tacksam att det funnits och hjälpt mig känns mindre då. Men som sagt det känns mer hanterbart nu.

Det som jag minns är lite ,märkligt är även mitt minne att jag reagerade med en väldigt jobbig, lite igenkännande känsla av symtom när vi gjorde projektarbetet i 3:an om just denna personlighetsstörning, orkade inte med den här.

Hade vg och mvg i det mesta men detta var extra kämpigt att läsa om , presentationen blev inte den bästa, jag kunde knappt titta på åhörarna och min ena klasskompis reagerade på min nervositet, höll på med händerna på en penna undr hela tiden för att det svartnade för ögonen slutade med ett svagt vg .

Nu känns det mest allvarliga symtomen längre bort än vanligt. Tror mot det beror på min sjukpensionering.

Min stress var ohanterbar innan. Var för mycket runtomkring samtidigt som jag kämpade mycket själv inombords. Kombinationen fungerade inte hursomhelst.

Idag är det bättre, motion, rutiner , fasta måltider har inte varit fel för detta, om jag säger så.

Vill samtidigt inte tappa mina mål och visioner , sådan har jag alltid varit. Har och har alltid haft ett ganska stort behov av detta för att ”hålla mig över ytan”.

Hoppas det håller i sig.

/Malin

… kändes ohanterbart då…ångrar idag

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.