Tack…

Trots allt som hände mig i form av utfrysning och på gränsen till mobbning under min tonårstid är jag välldigt tacksam över speciellt ett tillfälle. Detta var ungefär samtidigt som jag gick gymnasiet

(en mycket bra tid i mitt liv) då när jag stod och väntade på bussen kom en kille fram och presenterade sig. Vi kom fram till att han och jag var gamla klasskompisar. Sedan sade han det som jag dels visste och dels kom som en bekräftelse och kanske även ursäkt. Han sa ”Vi var inte så justa mot dig på den tiden va?”. Jag minns att jag svarade något ursäktande/ förlåtande eftersom jag tycker man ändå ska förlåta eller iaf försöka. Särskilt om personen ifråga tar upp det själv. Hursomhelst. Tack för att du tog upp detta. Det betyder mycket att jag trots allt inte var den enda som upplevde utfrysningen utan att någon mer uppmärksammade vad som pågick. Tack. Detta var nämligen en hemsk period i mitt liv…/Malin



Categories: Uncategorized

Kommentera

%d bloggare gillar detta: