Bläddrade lite i pappas chef tidning och hittade ett uppslag som handlade om gruppsykologi. Mycket intressant och igenkänningsfaktorn är stor. Tänker inte minst på alla grupparbeten som vi gjorde i gymnasiet och på socionomutbildningen. /Malin

Enligt professor Lars Svedberg behöver alla på tex. En arbetsplats bli medvetna om sin roll och sitt beteende.

Begreppet teambuilding Innebär att genom aktiviteter sammansvetsa en grupp och få medlemmarna att prestera bättre. 6-7 personer är den bästa/idealiska storleken för att en grupp ska prestera. Det ger utrymme för varje individ att ta plats och för att tillräckligt många idéer ska uppkomma. Källa: Grupputveckling Arne Malte’n.  Det finns 6 standardroller i en grupp. Enligt följande:

1. Monopol på uppmärksamheten

Personen dominerar gruppen och är aktiv på möten. Gruppen låter sig gärna domineras eftersom det leder till mindre arbete för de övriga.

2. Den ambitiöse

En bror duktig-typ som gärna vill styra. Påpekar brister hos rivaler. Har dock respekt för auktoriteter så chefen kan räkna med stöd.

3. Offret

tycker det är bättre att andra gör jobbet då det blir bättre gjorda då. Manipulerar gruppen genom att väcka dess skuldkänslor.

4. Buffeln

Testar gruppen genom att vara besvärlig. Tvekar inte att köra över andra för att ta sig fram.

5. Syndabocken

Det är praktiskt att förlägga problem och konflikter som egentligen är komplexa hos en individ.

6. Clownen

Lever på att styra andras skratt men det är lika svårt att nå fram till clownen som för clownen att nå ut.

Källa: Per Cornell

Gruppens fyra faser.

1. I den första handlar det om medlemskap och målsättningar. (forming)
2. I den andra blir olikheter uppenbara (storming)
3. När konflikterna har lagt sig finner man sina roller och regler. (norming).
4. Slutligen kan gruppen börja leverera en prestation ( performing).

Teambuildingens fördelar är att den genom övningar kan göra individen till en gruppmedlem och få gruppen att arbeta mer effektivt.

En nackdel med teambuilding kan vara att utan djup riskerar den att få medlemmar att lämna ut sig mer än de vill. Källa : gruppsykologi, Lars Svedberg