imageimageimageimageimageDet finns nästan inget så ovärdigt som mobbning i mina ögon. Detta långsamma plågande och förtärande av någons själ som kan sluta riktigt illa och ofta gör det i någon mening. För min del har jag numera väldigt svårt att fullt ut lita på någon. Minns att vi skulle göra någon sådan övning i en senare klass där man står i en ring och personen som står i mitten faller bakåt. Då fick jag jätte mkt ångest och vågade inte. Så den som tycker det är kul att trycka ner någon kan tänka sig för några gånger tycker jag. Idag har jag fortfarande svårt att lita på folk och jag väljer noga ut vilka jag möjligen ger en chans. Tror inte en människa klarar hur mycket som när det gäller mobbning och man bryts lätt ner inom många områden,  detta kan gå mkt snabbt. Bilden på barnet är jag som liten, då var jag ofta glad, något som långsamt bytte plats till ledsen och förtvivlad.  Bifogar ett fint brev om mobbningens elände skrivet av John Henrik Fjällgren :

Annonser

Written by

malinitoreboda

Är en 30 årig kvinna som lever med olika psykiatriska diagnoser. Såsom bipoläritet, ångest, social fobi och tvångssyndrom. Trots mina " hinder" strävar jag efter en så optimistisk syn på tillvaron som möjligt , då jag förstås upplever motsatsen som än mer " bromsande.
Välkommen!