Min psykiska sjukdom , hur jag ser på den…

Innan jag visste vad jag led av har jag känt mig utanför i samhället. Kan inte säga att det är bara jag som har hållit mig själv utanför  det har nog varit både från samhällets och min sida ett givande och tagande ”en ond cirkel”. Det  blir ju lätt så att om någon signalerar att den vill hålla sig för sig själv på något sätt så kanske man inte går fram till den personen. Däremot kan jag inte försvara att mina skor hamnade i soptunnan under skoltiden, eller att jag var så ensam under så lång tid att jag för att ”hålla skenet uppe” fick låtsas att jag hade vänner som jag skrev till på rasterna. Det var fruktansvärt och väldigt stressande/pressande under lång tid, och ingen vuxen reagerade innan jag blev riktigt dålig. Detta har jag funderat mycket på. Det har därför blivit tydligt för mig att psykisk sjukdom kan vara ett resultat av arv men också miljö. Min teori  är ,jag som känslig individ blev utsatt för detta under lång tid och kraschade till slut in i psykisk sjukdom. Därför är mobbning något jag tycker man ska ta på stort allvar, jag personligen skulle kanske fått min sjukdom ändå, det är ingen som vet, Hursomhelst har man bevisat att mobbning kan ge ärr på hjärnan som inte försvinner. Jag har tröttnat på att gå och skämmas för min psykiska sjukdom, vet att många gör detta. Jag har den, likt någon annan har diabetes, livet är inte rättvist, men skämmas för det tänker jag inte göra. B.la. därför bloggar jag om den. Tycker det är bra att andra också bloggar om sina psykiska sjukdomar. /MalinImage



Kategorier:Uncategorized

Etiketter:

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: