Mobbning…

mobbning1Var nyligen inne på aftonbladets sida där olika personer berättar om sina erfarenheter efter år av mobbning. Det finns nästan inget som gör mig så upprörd som just mobbning. Det kan förstöra så mycket. Här är en berättelse skriven av signaturen ”Fågel”,  fler finns att läsa om du klickar på följande länk”   http://bloggar.aftonbladet.se/mobbad/2013/10/hor-offrens-egna-berattelser/

Fågel 

Blev utfryst och mobbad: ensam på rasterna, sist vald på
gymnastiken, inte bjuden på festerna, de sprang ifrån mig efter
skolan etc. Jag fanns bara när de behövde någon att skratta åt
helt enkelt. Snart sällade sig killarna till min ”hatklubb”: de
började pika mig för min längd, mitt utseende, mitt efternamn,
mina husdjur, mina föräldrar, min musiksmak, men framförallt: för att jag ej åt
fågelkött.

Jag fick ta omvägar till klassrum och
matsalen, de ringde hem och trakasserade mina föräldrar, de hotade
mig över Lunarstorm/ICQ/MSN Messenger och hoten involverade att döda mig, mina föräldrar, min släkt och mina husdjur. De kallade mig
hora, ful, äcklig, värdelös. De la resterna av sin lunch på mitt
skåp och tjejerna skrev slagord med ett läppstift.

Gick till kuratorn, hon sa att jag
skulle ignorera dem. Men en dag fick jag nog och gick till motattack:
det absolut bästa jag gjort. Att stå ensam och skälla ut 40
personer var en enorm kick och jag ångrar ingenting

Denna hjärntvättning var min vardag
från 1998-2004. Under dessa år fick jag ätstörningar, skar mig,
självmordsförsök och fick stora aggressionsproblem. Jag har gått
till flera psykologer, fått behandlingar och betalat tusentals
kronor i mediciner. Pengar som mobbarna skulle betalat mig i
skadestånd även om pengar inte läker sår.

Jag är nu 25 år. Har fortfarande
mardrömmar. Tar fortfarande antidepressiva och lugnande. Har
panikångestattacker några gånger i veckan, tvångstankar och
depressioner.

Mobbningen förstörde mitt liv. Jag har fortfarande tankar på brutal hämnd.

Ursäkta romanen…

Tyckte berättelsen talar för sig själv angående mobbning, ang det sista skulle jag dock avråda henne ifrån. En oerhört stark berättelse…

/Malin



Categories: Uncategorized

Kommentera

%d bloggare gillar detta: